Jag blir tårögd så fort jag ens tänker på det där samtalet. Om jag ska vara ärlig så var det typ det absolut en av de hemskaste uppleverserna jag har upplevt när de sa att du åker i morgon.

Nu tänkte jag förklara det lite bättre det var så att min gamla medryttar ponny Annie som jag då ridit i 1 år och 8 månader skulle flytta. Det blev en hastig flytt eftersom stallet hon flyttade till behövde att hon kom med henne 2 veckor för tidigt. Som ni kanske förstår så har jag haft en del uppleverser med ponnyn. Hon har lärt mig att inte vara rädd eftersom jag faktiskt gjort allt med henne. Helt sjukt egentligen.

Om jag ska vara ärlig har den ponnyn gett mig så mycket. Förstår ni att jag var förstörd i några dagar?

Hon var nästan min, eftersom det mest var jag som red henne och jag fick göra allt med henne.

Jag tror inte att det var många av er som har haft en sådan relation med en ponny faktiskt.

Även om hon vissa dagar var så seg att hon knappt fattade galopp, fast att hon var envis som en åsna och stannade framför varje hinder så ja den relationen kan ingen ersätta.

Även om hon var tjock, hade korta ben och kanske inte var någon stjärn ponny så har jag haft så grymt kul med henne.

Nu är det så att jag ska få ha henne hela sommaren ca 3-4 dagar i veckan från 2 juni till den sista augusti.

Jag är så otroligt glad och ja, jag är för stor hon är ju bara en B-ponny och jag vet det. Inget som ni behöver kommentera. Jag vet att hon verkligen inte är en tävlings ponny men endå. Jag älskar den ponnyn så otroligt mycket och att få denna chans är så underbar.

Vad ni änn säger tänker jag ta denna chans i sommar och verkligen ta vara på tiden. Göra så mycket roligt som jag kan!